High On Life

Kategori: Träning/ Fitness

In the mind of a dancer

  Timme  som  sekund  

kärlek


Ett steg blir två & plötsligt försvinner omvärlden

 

 

 

 

Hörlurarna sätts in i öronen och jag tar trött upp mobilen. "Vilken låt kan få mig pigg?" är första tanken och även om jag vet att upptempo-låtar ger "klassisk" energi så är det inte vad jag behöver. 
Jag står ensam i en gruppsal på mitt hemgym. Lamporna är släckta, bara för att de andra på gymmet så gärna smygkollar och jag blir nervös om ens så pappa kollar, pappa som är min största support och biggest fan.

Slår velandes på en lista på Spotify med låtar jag inte valt. Den var kass... Nästa med... Sedan slår det till i själen. Jag sugs in i låten. Det han sjunger är precis vad jag känt det senaste och det är så spot on att jag nästan mår illa. Det är ingen mainstream låt och musiken är mer åt lugn sorg än upbeat happiness som jag tänkte. Visste inte att jag kände såhär...

Inser att jag står och stirrar på mig själv i spegeln. Startar om låten från start igen och likt någon gått in i min kropp börjar den röra sig till ljuden. Redan andra gången jag hör låten kan jag nu hela texten (om det är mitt eidetiska minne eller det att jag kände så starkt för denna vet jag ej, troligtvis en kombination). 

It's like a song, that no one hears
I'm screaming out, but you're not here

Ett ben åker rakt upp i stående spagat, sedan rakt ner och överkroppen åker med. Waves with my arms från mittpunkten och ut, likt vibrationer från mitt hjärta; mina känslor som inte går att hålla inne. Balett varvas med street, alla stilar inom street.

I swear my words don't work, feeling like they have no worth
Here and now, is nothing in-between

Hjärtat slår snabbare. Jag är i nuet. Känslorna tar över mig och alltet, de är inte i mig längre - de är överallt. Jag märker inte ens att det står folk bakom mig och tittar. Det rinner tårar ikapp med svetten och jag ser flashbacks framför mig. Samtidigt som det skär i mig med varenda rörelse, för känslorna är så starka, så är jag lyckligare än ord kan beskriva.

How could I ever describe the way I feel
Why should I even try, when obviously
all the words that I say seem to get in my way
Only wish that I could say it with a heartbeat

Say it with a... Say it with a...

Tankarna surrar samtidigt som jag inte har en enda tanke. Befrielsen är enorm. Tårarna forsar medan jag skrattar och kraften i varenda rörelse är större än jag ens kunde få ut när jag förr tävlade inom dansen. 
Jag ser mig själv i spegeln. Det där är jag. Hon som vann över ätstörningar, depression, självhat, mobbare, våldtäktsmannen...   Det där är faktiskt jag och hon mår så jävla bra att hon gråter. Hon är så stark att läkare kallar henne odödlig. Hon är så glad att hon kallas HighOnLife, fastän hon hade depression i 14 år och inte hördes skratta under samma långa tid. Hon mår ibland dåligt också och det är helt ok. Hon är jag och jag är djupt stolt över henne. Du är min hjälte, Maria. 

 

Låten tar slut och jag spelar den om och om igen, dansar med samma inlevelse och kraft.

Tillslut faller jag ihop på marken, skakandes av utmattning psykiskt och fysiskt. Jag ligger rakt uppochner på marken i salen och gråter hejdlöst. Jag gråter likt någon jag älskat dött. Jag gråter av lycka, av kärlek, sann glädje. Jag mår så jävla BRA. Dansen är vad som får mig att ge utlopp för alla känslor. Tydligen har jag hållit inne på allt för mycket känslor allt för länge. Därför forsade de ut nu. Musiken hittade the spot, tryckte på ventilen och nu är de ton av känslor äntligen ute.

Det var här och nu jag tog bilden ovan. Glansiga ögon och leende av sann lycka. En bild för att minnas. This is my life and love.

 

Kärlek på bild

 

Iskall Lohilo.

Bikinivärme.

Solsken.

Aloe vera med grapefrukt.

Mina älskade föräldrar.

KÄRLEK.

 

Vissa dagar (bokstavligt talat) får jag bita mig i armen för att känna att detta är på riktigt. Det där med "High On Life" är inte bara ett smeknamn. Det är mitt främsta smeknamn, det folk kallar mig som mest och förknippar mig till. Det är min känsla som jag lever med nästan varje dag. Det är hur jag vill beskriva min syn på livet idag efter de 14 - 18 år jag levde i mörker och misär...
Idag är jag hög på livet.

Thigh gap or not? WTF

 

Att ha ett thigh gap är sjukt snyggt!

Att inte ha ett thigh gap är också snyggt!

Vi är inte gjorda för att se likadana ut och det är inte bara ok, utan helt fantastiskt. Vi är båda kvinnor. Vi är lika gamla. Vi kommer från samma land och bor grannar. Vi båda äter och dricker liknande. Vi är helt galet lika...  Men ändå är vi helt olika.

 

Förra veckan tränade jag på mitt gamla gym. Inte varit där sedan någon månad nu. Under hela min tid med träning, nu snart 2 år, har jag tränat där säkert 95% av tiden. Oftast på eftermiddagarna och då träffat samma personer varje dag. Sedan slutade jag träna på eftermiddagarna och började köra på morgonen, någon gång vid nyår. Då var jag smal... Nej, mager. Väldigt mager.
Utnyttjad på jobbet, vänner som mådde dåligt och försökte ta sina liv, skola som inte fungerade, blev sjuk pga p-piller... 
Jag låg på 5% fett och ca 40kg till mina 164cm. Jag mådde skitdåligt. Mitt utseende brydde jag mig inte om. Jag blev så mager för att min kropp stängde av pga stress, p-piller och att jag glömde bort mig själv när jag tog hand om alla andra. 

Nu är jag 20kg tyngre, kanske 25% fett och mår jättebra. Jag är lite för stor för min egna vilja (de sista kg gick jag inte upp med vilja, utan pga ett experiment och ett jobb). Så därför vill jag gå ner lite, för att känna att jag ser ut som mig själv.

Till saken nu då... I förra veckan så råkade jag hamna på mitt gamla gym igen och på en eftermiddag. Där mötte jag många av de som inte sett mig sedan jag var sisådär 20kg lättare, mager som skam och blek pga stressen... Inte många kände igen mig. Märkte hur de flesta av dem tittade på mig många gånger och länge likt de försökte komma på var de sett mig tidigare. Tills jag såg en vän som ropade högt över hela gymmet "MARIIIIIIIAAAA!!! DU ÄR TILLBAKA!!!"    Då plötsligt såg jag hur de (alla var män) tittade på mig i chock och började prata med varandra och peka. Två kom fram och sa att jag jobbat 'jävligt bra' och att jag är 'bland de snyggaste kroppar de någonsin sett'. Två tjejer frågade om jag ville ta emot dem som klienter. En kille ville det med...

 

Sedan var det HAN.

Sådant pucko.

Han som kom fram och sa till mig att jag blivit väldigt snygg, precis så som killar vill ha. Nästan perfekt ...men för fet.
"Du har perfekt rumpa, bröst, liten midja. Ja perfekta. Men dina lår har blivit för feta. Det är det du jobbar på nu va? Du var snyggare med thigh gap. Lår på en kvinna ska inte gå ihop.."

 

DU VAR SNYGGARE MED THIGH GAP

LÅR PÅ EN KVINNA SKA INTE GÅ IHOP

VAD FASEN ÄR SEDAN PERFEKT?!

 

Mitt thigh gap försvann när jag kom upp i 45 kg. Det är BMI 16. Det är under hälsosamt. När jag var så smal att jag frös konstant och folk trodde jag skulle tävla i bikinifitness. Många som tävlar i bikinifitness har inte ens thigh gap. Ändå är de riktigt magra!
Varför detta? För att vi inte är byggda likadant. Alla kan inte få ett thigh gap utan att bli nära på sjuka i kroppen av smalhet. Andra kan däremot ha thigh gap även fast de är lite mulliga. Vi är helt enkelt olika i hur breda våra höfter är och lårbenen.

Vi har Alexandra Bring som är ovanligt bred i höfterna. Hon kan ha samma BMI och fett% som jag idag och hon skulle ändå ha ett thigh gap. Sedan har vi min vän Andrea. Inte ens när hon var sjuk i ätstörningar och hade BMI på 13 och var på sjukhus hade hon knappt något thighgap... Vi är olika breda i höfterna, vid lårbenen och sedan hur våra gener fördelar allt fett och muskler på oss. Vissa lägger lättast på sig fett på låren, andra på magen, vissa brösten och några över hela kroppen lika lätt.


Jag har inte mycket fett på benen kanske, men en hel del muskler. Därför har jag inget gap där nu. Kanske får jag det igen när dieten gått längre. Kanske inte. Det är ok oavsett. Ingen är besatt över hur alla naglar är på millimetern lika långa eller ögonen då nära ihop som möjligt... Det är bara vår generation som pekat ut låren som offer. Det är rätt sjukt.

 

Så mitt svar till honom var detta (i en lugn kall ton med leende på läpparna, haha):

Jag inte bryr mig om vad en man vill ha. Min kropp är MIN. Jag tränar för att kolla mig själv i spegeln och säga DAAAMN GIRL, inte för att du ska skrika ut det. Ta mig själv på rumpan när jag är ledsen och då bli glad. Inte för att du ska göra det.
Jag tränar för att vara stark så att om någon försöker våldta mig igen så kan jag klara mig ännu bättre än förra gången.
Jag tränar för att må bra. Jag mår bra av att träna, men inte när jag tvingas träna med människor som du. Tror inte du heller mår bra själv om du känner behovet av att trycka ner en minst 10 år yngre flicka såhär och tala till mig likt min kropp är ett objekt.
And hey - have you seen my ass? En sådan booty får man inte om man har ett thigh gap! 

 

Jag har alltid önskat mig ett thigh gap, blont och platt hår, små bröst, inga fräknar och mörka ögon...
Bara för att jag är motsatsen. Det är i vår natur att vilja ha det vi inte har.
Ändå är jag NÖJD med mig själv. Min kropp är fantastisk! Vi är olika, samtidigt som så lika. Det är väldigt fint.

Jag ser inte ut som du och du ser inte ut som jag, men vi är ändå alla vackra.

BE PROUD.

Fitness isn't for everybody

 

If you complain about cardio, keeping a proper diet & the amount of sleep...

Then maybe bodybuilding isn't for you.

Fitness & healthy living should be for everyone,

but it's not & thats ok.

 

 

Roadtrips är banne mig mysigt. Som alla utlandsresor vi gjort flera gånger om året och då bilat ner genom Europa till dit vi skulle stanna någon vecka eller två. Alla gånger vi åkte till och från fina Capio och hem på permis och hemträning. Sedan de femtioelva resorna till Stockholm i för att träffa bror med familj eller jobba... Roadtrips in the car with your fam, it really is cozy!

Fram tills nu. Nu känns buss mer och mer lockande. Jag gillar egentiden, sitta ensam i en buss i timmar med musik i öronen och rita eller pilla med jobb eller plugg på datorn. Det är också jättemysigt! Sedan har vi en stor sak som gör att roadtrips inte är liiika lockande längre med päronen iaf:  de är livsnjutare som älskar mat, med bra med pengar och har kommit in i en "yolo"-period.

Fina som få vill mina föräldrar att jag ska ha det lika bra som de har det. Som "bilgodis" fick jag en Nocco och en supergod proteinbar istället. I smyg önskar de väl nog att jag inte var på diet  (alla föräldrar vill ju att ett barn ska äta mycket!)  men de stöttar mig i vårt och torrt, oavsett vad. Så jag klagar inte. Jag väljer allt jag gör; väljer dieten, väljer att träna hårt, väljer att gå upp tidigt för att cykla, väljer att äta hälsosamt (och gott!) och vill inte ha det på något annat sätt nu. 

 

It might not be for everyone. ..

But it sure is for me!

ProFitness Camps #throwback

 

Med Alexandra Bring till vänster,
en av mina finaste vänner framför mig (som jag fann på denna resa),
Sebastian ståendes bakom mig (en av de mest inflytande, invändigt ovanligt fantastiskt fin), Ako Rahim skrattandes vid maten,
Ida Warg även hon vid vårt bord,
denna gudomliga mat, Marbellas soliga värme och min nyfunna kärlek till träning...

Denna bild betyder mer och säger mer än jag kan beskriva med ord.

SO MUCH LOVE.

Chin UP love


Whenever you feel low, doubting yourself,

just remember how far you've come.

Everything you've faced.

All the battles you've won.

All the fears you've overcome.

SO CHIN UP LOVE!

'Confidence' is something you create within,
by believing in who you really truly are.

The Fitness Fairy

 

HI!

I'm the fitness fairy.

I just sprinkled motivation on you...

Now go move that booty!

This shits expensive..

 

 

 

 

Ha en superfin helg alla läsare. Själv har jag en av mina allra första HELT lediga lördag på hela detta året. Inget plugg eller jobb idag. Hur jag firar detta? Faktiskt genom att bara tillåta mig att vara ensam, ta en dag att unna mig egen omtanke (jag har svårt för att tänka på mig själv eftersom jag konstant bryr mig mer om de omkring mig) och passa på att köra dubbelpass på gymmet. Hittills har jag skyndat mig igenom träningen på gymmet och fått köra all cardio supertidigt hemma på en stationär cykel, på väg till skolan, på väg hem från skolan eller någon enstaka gång under en rast på skolan... 

Övrigt? Gått 1.5 veckor på diet nu och jag har stått stilla i vikt tills nu. Varför? Enkelt - JAG HAR MENS... Detta är varför jag avskyr vågen. Den visar INTE hur du ser ut eller vad du består av. Jag märker skillnad i ansiktet och på hur kroppen ser ut. Små skillnader såklart eftersom det bara gått så väldigt kort tid, men jag ser. Dock så tillhör jag de som kan gå upp 3kg i VÄTSKA när jag har mens. Inte fett - VÄTSKA. Så fastän jag minskat fettet på kroppen en aning så visar vågen inte mindre - för mensen gör att min kropp håller fast vid vattnet och ökar blodet i kroppen. Sedan går jag ner 3 kg på några dagar för vätskan rinner av, haha.

 

P.S: GISSA VEM SOM SKA TILL STOCKHOLM IMON!!??
Min brorson fyller 4 och det betyder kalas! Min lille hamster är inte så liten längre. Hamsterns kinder är inte heller så stora längre, men han kommer alltid vara min lille hamster. Det är något väldigt fint speciellt med syskonbarn..

Protein HIGH VeGaN diet

  Mat  för  en  dag  -  proteinrik  vegansk  mat  

drygt 50% protein


"Where do you get your protein from"

 

 

 

 

Den vanligaste anledningen till att TRÄNINGS-folk inte vill bli veganer eller börja äta mer veganskt om ens så bara ibland är att det är för lite protein i vegansk mat. Många menar att veganer knappt kan få i sig protein alls...  Det är en MYT.
Jag har en vän som tränar lika extremt hårt som jag och periodvis även tränat mer än jag (7 gympass + 5 pass kampsport/ vecka) och han är vegan. Sedan har vi ju en hel del kända atleter som är veganer med + många som tävlar inom fitness som veganer. Sedan har vi ju America's only male olympic weight lifter - Kendrick Farris - som är både väldigt stor och väldigt stark (tävlar man för Amerika i tyngdlyftning så är man banne mig ingen liten klenis!) som också är vegan. 

Nedan kommer ett förslag på en dagsmeny där proteinintaget är DRYGT 50%! Eftersom jag går på diet hör jag ofta "du kan inte vara vegan om du går på diet, så du är inte vegan right?"    Nej, det är jag inte. Men jag har haft en klient som deffade hårt och var vegan. Hans intag på protein låg på 2g per kg kroppsvikt. Han fick utstå mycket hat av omgivningen - till att börja med! - men när resultaten kom slående så undrade folk istället hur han lyckades så bra...  Därför drog jag det lite längre i detta inlägg och gjorde ett diet-kostupplägg för en vegan!  Summan för allt går på 1500 kcal: 51% protein - 25% fett - 24% kolhydrater.  

Don't worry - recept på allt kommer soon on the bloggen! Mängderna kommer i recepten då.

 

Är DU vegan & vill ha ett personligt upplägg för att komma längre & må bättre? Tveka inte på att höra av dig!
Jag tar gärna emot fler klienter för online coachning.
Som lic. Kost- & Träningskonsult hjälper jag dig lika gärna med både träning, kost samtidigt som mentalt.
Maila mig på   maria.ehrlington@hotmail.com  så ordnar jag allt åt dig  :)

 

 

 

 

EXEMPEL  PÅ  DAGSMENY  FÖR  VEGAN  PÅ  DIET

 

FRUKOST

Veggo-kvarg  toppad med chokladbolls-nötsmör  (recept finns HÄR).
Veggo-kvargen går att få i många olika smaker och är likt en proteinrik yoghurt, ja väldigt lik kvarg, på bild ovan!

 

LUNCH

Bönpasta (DENNA är amazing!) med wok på bas av tofu med sojabönor, broccoli, mer valfria grönsaker och jordnötssmör.

 

MELLIS

Proteinpudding på chiafrön, 1 skopa veganskt protein* och mandelmjölk. Toppa gärna med bär!

 

MIDDAG

Grillad Oumph med chili-lime-quinoa och black bean hummus.

 

 

finns bl.a. på bodystore.se, MyProtein, Gymgrossisten, veganlife.se

Dietvecka 1 - hur jag gjorde och startade upp!


  Min  första  vecka  på  diet  

periodisk fasta


Hur jag lade upp starten & varför jag gjorde såhär

 

 

 

En vecka har snart gått och jag känner mig ännu mer motiverad att köra igång den andra veckan nu! Jag körde lite annorlunda än många gör, för att testa hur jag skulle reagera psykiskt. De flesta kör en rivstart med 100% perfektion i minsta detalj, klockar allt redan från första målet på första dagen, går i rejält underskott och kapar all variation till 0. Självklart ska jag alltid gå emot strömmen och testa teorier istället för att köra "säkra kort". För tänk så är det "klassiska" inte det bästa ändå? Finns många saker här som många säger är jobbiga och får en på fall, så varför inte testa en annan väg då och se hur den leder sig fram?

 

Istället för det ovan så körde jag första veckan som en "back-to-healthy"-vecka istället. Helt enkelt tog bort allt onödigt (typ äta bara för det är gott) och ohälsosamt ur kosten, lade till lite mer grönsaker och ökade proteinet samt minskade kolhydraterna till, lade mig på en energibalans, mer vatten under dagen och lade till ca 30 min cardio om dagen. Små saker som ändrades bara och det blev en lagom mjuk start! För jag kände inga dåliga effekter av trötthet, sug efter något eller tvång att köra en massa cardio.
Istället blev jag nyförälskad i känslan efter cardio och fick stor mersmak, så jag VILL öka cardion till nästa vecka, energibalansen fick mig att orka allt jag ville på gymmet ändå och det gav mig stor pepp - "detta fixar jag ju! var inte så jobbigt ändå!" -, den hälsosamma maten där allt socker och alla ohälsosamma val försvann helt gjorde mig nyförälskad i känslan när man är pigg och känner sig sådär genomfräsch, samt att den ökade träningen ihop med mindre mat hjälpte sömnen rätt bra... 

 

Ingen skillnad på vågen skulle jag tro (väger mig helst inte) eller i utseende denna första vecka, men däremot en rivstart för psyket och mersmaken är så stor att jag vill köra hårt nästa vecka! Vecka två tänker jag köra lika lungt framåt som första veckan ändå.
Lägger mig på ett litet underskott på ca 250 kcal minus, kör cardion fastande och promenerar minst 30 varje dag töver det. 
(Vecka tre planerar jag bli tuff sedan! Då blir det en helt annan femma, haha)

 

Cardion kör vi nu fastande intervaller 30 min x 7 dagar. Sedan promenera om jag ska någonstans - ingen buss eller bil!
Styrketräningen blir minst lika tunga vikter som innan x 6 dagar. En vilodag från gymmet blir det, vilket är jobbigaste dagen!

Maten blir underskott på och allt uträknat, så inga fusk och det blir tillskott som BCAA och koffein vid träningen.
Eftersom första veckan var så snäll tänkte jag fortsätta med andra veckan snäll likaså. Ingen extrem-diet med kyckling och ris 5 gånger om dagen... Jag som är nörd i mina ämnen har sett till att min dietkost nästa vecka kommer täcka alla behov av näringsämnen - för mikronutrienter är lika viktiga som makronutrienter!! 
Mer exakt så kommer dessa livsmedel vara med i nästa veckas upplägg: kvarg, egenplockade blåbär, nötter, frön, hemgjorda raw food chocolate bars, bönpasta, spirulina, färska grönsaker och tofu.
Märker ni något? Yes - jag är vegetarian! Jag sätter ingen stämpel på mig, för att kunna äta vad jag vill, men min kost går mer och mer åt veggo. Ändå så ligger jag på 50% av mitt intag i rent protein! Veggos do get their protein, my friends ;)

Precis som sedan i julas så fortsätter jag med periodisk fasta. ON IT FOR LIFE! Mår så bra såhär, det är smidigt med och har en lång rad positiva effekter på hälan, men framförallt mår man så bra av denna kosthållning så jag vill aldrig sluta. Det är super på diet med! Kallas inte lean gains för inte och jag behöver aldrig bli hungrig på diet med periodisk fasta som ätmönster. Bara bra!!!

 

Säger inte att detta är det "bästa" sättet. Vad som är bäst för en person är inte alltid bäst för en annan. Att jag gör såhär denna gången är mest ett test för att se hur jag reagerar på denna metod istället för den mer klassiska där man slänger på en superstrikt hård diet med stort underskott och supermycket mer träning från dag ett.

Happy eyes


  SHE ' S  GOT  THOSE  HAPPY  EYES  

jag tror starkt de är vår själs fönster


Positiva tankar ger positiva känslor;

som ger ett positivt liv

 

 

Hej alla fina!

Ber om ursäkt för att det inte kommit så många inlägg som tänkt... Vårt internet här hemma har pajat  :(   Det är uppe några minuter här och där bara. Har därför inte kunnat posta så mycket, eftersom mobil-appen för bloggportalen inte funkar. Hoppas ni har överseende och blir extra glada när det väl kommer upp  :)   Har ju så mycket jag vill berätta och så alla himla recept! haha

Såg ni idol igår förresten? En av mina föredetta klasskompisar var med! Idag är en annan vän med och jag ska inte veta det egentligen, men han går vidare. Han råkade försäga sig om det. Kommer nog vara lika nervös när jag ser honom på TV nu ändå. Jag fattar inte hur de kan sjunga inför juryn bara sådär... Själv blir man superspänd om så ens mamma hör en och då blir rösten helt tillgjord och spänd. Imponerad av att folk kan styra sig själva och sin röst så! 

Erkänner en sak; jag ser bara på idol när det är auditions. Det är det roligaste med hela idol ju :)

Våga äta & dieta med omsorg sedan

 
  Future  plans  &  current  goals  

en vecka till diet


Våga äta - lyft tyngre än du tror - skala med omsorg

 

 

 

Denna gamla goding är en klockren frukost som jag brukade äta jätteofta för två år sedan. Det var min Go-To-Breaky då. Vid den tiden var jag helt ny i träningen och fitness var något spännande som jag inte stött på förrän nu... Tyvärr var jag precis som de flesta tjejer är då rädd för att äta ordentligt så jag byggde inte så mycket som jag kunde gjort. Mitt största misstag som nybörjare var absolut att inte våga äta riktigt rejält! Visst åt jag mycket och mer än jag vågade innan, men jag åt inte tillräckligt mycket. Det är något fitness-livet jag lever och mina utbildningar lärt mig - styrketränare behöver otroligt mycket mat för att utvecklas! 

Från oktober till slutet av våren låg jag på överskott. Tränade extra hårt och låg inte på underskott en enda dag. Testade en hel del teorier på mig själv och experimenterade massvis  (JAG ÄLSKAR DET!! Tack och lov hade jag helt rätt i mina teorier och lyckades bygga en rejäl rumpa denna tiden :)   Jag är nörd. Jag älskar att nörda i näringslära och träningslära. Då får man många teorier och jag vill testa allt för att se om man kan komma längre så) Jag skulle bygga så mycket som möjligt och jag ville få något till rumpa. Blev mer än jag ens trodde och jag landande på + 25kg. Ja, tjugofem kilo! En del fett och en heeeel del muskler. 
Detta var jobbigare än att gå ner i vikt. Det var jättejobbigt psykiskt att bli större och många dagar ville jag gråta. Därför bestämde jag mig för att behålla denna större kropp - för att vinna över mina tankar - och det gjorde jag! DET var det bästa, att kunna må bra och vara trygg i en större kropp med. Den var inte jag på samma sätt, men den var fortfarande ok och jag älskade den.

Sedan blev det ju diet. En kort en... Hahaha! För det kom in modelluppdrag där de (hör och häpna) ville att jag skulle gå upp i vikt för att bli kurvigare. Så det blev superbulk för att gå upp snabbt i vikt igen.

Nu är det snart slut. Jag står inför ett nytt kapitel i livet. Det kommer bli mycket nytt framöver, både med träningen och kosten, varför jag gör det jag gör, med skolan, jobb, boende - allt!

 

Om en vecka börjar jag den nya delen och det första jag kan berätta är (SÅ GLAD) att jag ska skala igen  :)     Det blir diet för mig för att skala av en del fett och komma i en form jag trivs med. Sedan blir det ännu mer skalande inför en plåtning, då jag ska ha synliga konturer eftersom vi inte redigerar bilderna efter här  (MÅSTE se bra ut irl då! Haha)
Sedan bygga lite. För till sist blir det en rejäl skalning... Troligtvis ser ni mig på fitness scenen nästa år, gärna med en pokal. Ni läste rätt - jag funderar på att tävla! En kär vän har väckt liv i det där jag inte trodde fanns. Har tackat nej till förfrågningar om att tävla till företag så många gånger nu, ändå lyckades han väcka något. Kanske ser ni mig på scenen nästa år och om ni gör det så är målet att få pallplats. 

Det är ett år tills dess isf. Först och främst ska jag satsa på min kommande diet. En vecka ska jag njuta järnet nu, sedan kör vi ALL IN på att skala av det som nu skyddar mina muskler, det mjuka där över. Ska bli såååå kuul!

2017 kommer bli...

 

 

  Mål  så  höga  att  en  får  svindel  

de närmar sig


Så villig att ändra livet har jag bara varit en gång förut

 

 

 

 

Sitter och planerar grovt över 2017. Jag vet, jag vet... Det är ännu bara augusti. Fast bra planering är den som görs i god tid och den hållbara är den som fått tänkas på mycket! Sedan är det viljan; vill man något tillräckligt mycket så kan och kommer man fixa det - oavsett vad!   Det är mitt motto sedan år tillbaka. Historien bakom det är rätt häftig;

I 6 år var jag allvarligt sjuk i ätstörningar. Jag var så svårt sjuk att 3 läkare hann ge upp hoppet på mig och alla psykologer i länet sa samma sak - "du kommer aldrig bli frisk". Jag var ett hopplöst fall sa de och jag skulle dö närsom, då mitt BMI länge var under 10... Det fanns bara en som inte gav upp av dem: en sjuksköterska vid namn Malin. Hon fick mig att våga söka till Capio i Varberg. Jag kom in där. Det året blev jag inte bara helt frisk utan även helt FRI från äs! Jag som skulle vara död blev känd som "hög på livet" och hon som aldrig skulle bli frisk stoltserar nu med att vara HELT FRI.
När jag åkte från Malin sista gången på sjukhuset innan jag skulle till Capio sa hon: "du kan om du vill. Jag vill av hela mitt hjärta se dig frisk, men det är du som måste vilja det ännu mer än jag gör".
När jag åkte ifrån Capio, ett år senare, så frågade chefen mig där hur jag lyckades. Jag var nämligen så svårt sjuk att även hon hade tvekat väldigt på om jag någonsin kunde bli fri från allt - och jag blev ju det! Jag svarade henne då  "Man kan allt man vill, bara man vill det tillräckligt mycket. Då är ingenting omöjligt".   

 

Så som jag kände när jag satt där på Capio de första dagarna och insåg att detta var ett allt-eller-inget-tillfälle, att jag måste satsa allt i mitt liv nu och att allt i mitt liv kommer bli helt annat än innan... Så har jag bara känt just då - framtill nu. För nu sitter jag här igen och inser att jag inte vill leva det liv som faktiskt börjat bli mer normalt. Mina drömmar och mål är för höga! Jag vill ha mer än detta! Men man ska inte hoppas på något mer än man jobbar för det, så nu satsar jag mitt allt på samma sätt igen.

 

Planerna är många och spännande. Kommer behöva riskera mycket och slita hårt för detta! I nästa inlägg kommer mer om vad mer exakt det är för något jag står inför  :)

 

KRAMAR

Lite fylligare, mycket starkare & mål höga som få

  Pros  &  cons  of  bulking  

mina tankar


Money is not everything in life 

love what you have, while working for what you want

 

 

 

Jag erkänner - jag är precis som du. Vi är så gott som alla så. Vi hittar fel på oss själva väldigt enkelt och ser dessa mycket starkare än vad andra gör och i våra ögon är de oftast mer synliga än de positiva delarna. Det kan vara en sned tand, vader som är för breda, lår som är för smala, fräknar på en näsa eller en mage med ett litet put. Lugnande är att ingen ser det som så hemskt som du och ser det absolut inte som så överdrivet som du gör, men det tar inte bort dina känslor och dina tankar.

Jag hoppade av min diet, som sagt, och går nu på överskott igen för att bygga mer muskler och få "mjukare former" inför en plåtning (då de bad om "mjukare former"). Tänker vara helt ärlig mot er - det känns sjukt konstigt inombords!

Jag älskar att ha såhär mycket energi, bli starkare i en snabb takt, se musklerna öka i massa, få äta mig mätt och äta vad jag vill.

Jag avskyr att ständigt vara proppmätt, lägga på mig mer fett, växa ur kläder, bli mjukare, magens put och att inte se konturer.

Jag älskar det och jag hatar det. Älskar att jag hatar det och hatar att jag älskar det. Det är verkligen allt och inget! 

"Det känns väl skönt att få äta vad du vill igen?" säger någon och jag tänker för mig själv ett snabbt ja, innan tankarna fortsätter rulla och avslöjar att Maria gör faktiskt inte det. Maria tyckte det var skönt med strukturen, trivdes fantastiskt med att bli mindre, vaknade varje morgon gladare och gladare över att det var en ny dag med nya chanser mot mitt mål och kände hur det värmde inombords för varje gång jag såg mig i spegeln - "jag börjar se ut mer som jag igen", oslagbar känsla..

"Men tänk på pengarna du får för detta!" säger en annan. Ja, de har rätt, pengarna är vad som fick mig att hoppa av dieten och är vad som får mig att orka lägga på mig igen. Inte för pengarna i sig dock, så som de tänker, för pengar har inget värde för mig. Däremot behöver jag pengarna för att kunna göra det jag vill. Jag vill flytta till Stockholm, kunna bjuda mina vänner och familj på saker utan att behöva lida för det, inte behöva ta lån när jag pluggar vidare och kunna ta risker med säkerhet. 
Men pengarna i sig har inget värde. Jag skulle hellre vilja må bra och göra vad jag älskar än bara vara rik.
Så jag kommer slita kriga för mina pengar. Jag är ju egenföretagare (PT-verksamheten) och extraknäcker utöver det. Folk säger att jag har så mycket pengar på banken att jag skulle kunna sluta jobba helt i några månader ...men jag vill inte. Jag har drömmar och mål som kräver pengar. Jag vill flytta till Sveriges dyraste stad, drömmer om att studera på New York Film Academy i LA och jag älskar att resa, samt att få göra andra glada med minsta och största jag kan.

Jag gör inte detta för pengarna eller för att synas.
Jag gör detta för att jag har drömmar och mål som inget ska få hindra mig från att nå!

Ibland måste man göra uppoffringar. Jag offrar nu min kropp, mitt utseende och hur jag känner för mitt utseende, för att komma dit jag vill. När detta är över kommer jag gå på min diet igen, bli mitt sanna jag igen och då ha kvar kakan jag slet så för. 

Du kan inte ha kvar kakan och äta den. Men om du vill ha kakan tillräckligt mycket så kan du få den, äta den och baka en ny. 
Har du viljan har du allt. Vill du så kan du. Det kanske tar dig lång tid, men sluta inte för det!

 

En kurvigare Maria med starkare kropp och mycket starkare insida var det här!
Jag må inte älska mitt utseende, men jag tror på att man ska älska det man har medan man jobbar mot vad man vill ha. Så kroppen min, I love you still och förlåt för allt jag utsätter dig för, samt tack för att du är så fantastisk som du minst sagt är.

I'M BACK!!!

 

  JAG  ÄR  TILLBAKA  

my dear followers


Nu kommer inläggen rulla på i snabb takt!

 

 

Hej igen mina fina!

Förlåt för så långt uppehåll nu. Livet kom i vägen. Det var sista veckan i skolan nu, förra veckan, så jag pluggade i snitt 10 tim per dag! Slutexaminationerna gick bra och nu har jag mitt FÖRSTA lov för hela 2016!! Det känns obeskrivligt. Inte varit ledig mer än en helg åt gången under detta år, så att nu ha 2 veckor fri tid känns typ som "och vad ska man göra nu?"  haha    Har planer på Liseberg med en fin kille, sleepover med en annan fin kille, bio x 2 med en annan lika fin kille  (de flesta av mina närmsta vänner är ju killar, haha)  och fixa igång så jag kan ta emot fler klienter igen. Har nämligen fått en hel kö med personer som tagit kontakt med mig för online coaching/ PT, vilket känns så himla fint! Tack vare att det är online kommer jag kunna ta emot alla och ev. även några fler. Jag älskar att få hjälpa andra till att växa, både i sig själva och träningsmässigt, så jag är sjukt taggad på det!

Eftersom det varit så långt ("långt" och "långt") uppehåll nu så har jag en massssssa inlägg på g... Recept på diverse hälsosamma godsaker som lagts upp på min instagram; protein packed chokladpudding, rödbetshummus, chokladbollsröra som faktiskt smakar precis som chokladbollar med (min stolthet!!), krispiga sötpotatis pommes m.m... Även inlägg om fler plåtningar som kommer upp denna höst, fitnessfestivalen, min flytt till Stockholm nästa år (LÄNGTAR), min uppdaterade träning m.m...

Nu kommer det bli inlägg varje dag igen och på instagram finner ni ca 1 - 3 inlägg om dagen med. Ni hittar mig på instagram under  @ehrlington  och på snapchat kan ni se mycket mer om min träning och kost på  jaghetermaria.

Vi ses snart igen!
KRAMAR


  Another  day  being  #High On Life  

livet är vackert om en väljer det


Om det är något jag älskar så är det livet

 

 

 

Häromdagen träffade jag en kille som jag aldrig mött förut. Vi hittade varandra via instagram och när han nu hade vägarna förbi passade vi på att ses. Så himla mysigt! Som ni nog märkt har jag väldigt lätt för att skaffa nya vänner och umgås gärna med främlingar  (så som när jag under en helg helt random åt middag med en jag mötte precis då, blev bjuden på frukost av en annan som jag träffade där och då, hamnade på en VIP-fest på Stureplan för att jag var så snäll mot vakten och en annan fest för att killen bredvid mig på centralen "diggade mig" haha).   Denna gång blev det en heldag med denne man. Tiden bara flög iväg! Vi pratade så mycket och om så djupa saker att vi även glömde bort att äta...  Inte ofta man hittar någon i min ålder som varit med om typ lika mycket som jag, är så pass djup, mogen och ödmjuk mot allt och alla. Vi klickade verkligen.  Eller som han sa "känns som jag hittat en soumate". 

Efter ca 7 timmar kom vi på att vi inte ätit något så vi gick till ett fik som ligger perfekt utmed vattnet. Han visade sig vara vegetarian och jag är ju pescetarian (men börjar gå mer mot veggo jag med) så även där var vi ju lika!  haha  
Visst är jag på diet, men när man inser att klockan är nästan 7 på kvällen och man inte ens ätit 1/4 av det man ska under dagen så får man göra undantag och smälla i sig ordentligt med kalorier (och näring!)  Bland annat blev det en supergod smoothie med mörk choklad ringlat i och toppad med färska bär.  Fantastiskt sällskap, sol och värme, vacker utsikt, underbar mat...  LIVET.