High On Life

Kategori: Om Mig

När framstegen lyser starkt

 

  Happier  than  happy  when  your  haaard  work  pays  of  

när tårar, svett och uppoffringar visar resultat


För några månader sedan var allt ren posering...

Nu står jag bara sträckt - nada posering!

 

 

 

För några månader sedan lade jag upp en liknande bild på instagram. Det var i början av min bulk och jag tyckte där att jag började se lite mer muskler komma fram. Minns att jag tänkte att "om jag går upp mer än något kg nu kommer jag börja se tjock ut". Tänk så fel man kan ha  :)   Konstigt nog så kände jag mig smalare/ ju mer jag gick upp. Varför? Kanske det att jag fick mer former och muskler som format till kroppen, eller kanske det att hjärnan inte kunde se hur jag såg ut då pga att jag var så nerdeffad under så väldigt lång tid. Kanske en blandning?

Helt ärligt har inte dieten gått så bra. Har inte kunnat följa kostschemat pga allt resande, spontana händelser, jobb och intesivplugg (läser dubbel takt på distans = jättejättejättemycket att göra och utan hjälp). Ändå ser jag framsteg. Speciellt när jag jämförde denna med de gamla bilderna. Det gör mig SÅ HIMLA GLAD!! 

Det som gör mig mest stolt är inte att jag tagit mig hit där jag är idag. Det som känns bäst är att jag helt själv fixat min träning och kost. Visst skulle jag få hjälp av Niklas Wadman (You Against You), men följde det bara någon vecka innan jag körde mitt egna igen. Det är jag som fixat träningsupplägget, kosten, vilan och sedan utfört all träning, ätit all maten, avstått från mat, härdat ut i vilan, alltid givit mitt allt och hela mitt hjärta till det och aldrig givit upp. 

 

Du kan om man vill.   Bara du vill tillräckligt mycket.   Då är ingenting helt omöjligt.

Jag har inga dagar då jag är ledig från allt. Skola, jobb, träning, laga mat, det sociala, ta hand om hemmet, äta...
Jag har aldrig ledigt från alltet. Även fast jag ger mitt allt varje dag. För jag gör det jag älskar och älskar det jag gör.

 

Älskar helt enkelt mitt liv, det jag gör och det jag får för det. Det är inte jobbigt att leva livet, det är skillnad på leva och överleva. Viss är det fruktansvärt stundtals och jag vill ibland bara att någon ska hålla om mig och låta mig vila från världen...
Sådana dagar när saker bara går fel, jag sabbar något eller folk skriver elaka saker till en (anonymt ofc). Men sedan minns jag var jag varit och var jag är nu. Allt det fruktansvärda gör min framtid bättre. Ingen kan bestämma hur ens liv ska bli;   endast en själv.

Älska sin kropp, svårt men det bästa val du kan göra

 

 

 

  Jag  är  inte  perfekt  

men jag är jag


Att acceptera & älska sin kropp precis för vad den är

 

 

 

Kroppen är rätt häftig ändå. Allt man kan göra med den, såväl i utseendet om ageranden. Denna kropp kan lyfta sin kroppsvikt x 3, dansa i timmar, springa mil och fungerar precis som den ska... För några år sedan kunde den inte gå i trappor och med bmi under 10 var det kraftansträngning att bara stå upp. Så galet häftigt hur en kropp kan förändras så till det bättre. Från överviktig till mager till dagens vältränade och starka kropp. Fantastiskt - minst sagt! 

Som barn var kroppen rund som en boll, fanns alldeles för mycket fett och jag var otroligt svag. Tiden gick och jag dansade senare på elitnivå, sprang mil och tränade 16 timmar i veckan (mest kondition, typ dans).

Tiden fortsatte och efter några incidenter var kroppen lika mager som ett skelett, den orkade ingenting och jag spenderade mesta tiden sittandes. Minns att jag blev svimfärdig efter någon km till fots.

Tiden går ännu lite till och jag börjar träna, kroppen är helt återställd och frisk och minsta lilla joggningstur ger fruktansvärd träningsvärk. Träning var ångest, för jag hatade min igen mulliga kropp och jag jobbade emot den.

Sedan kommer vi till idag... HÖG PÅ LIVET. Idag mår jag så sjukt himla galet bra och kroppen likaså. Vi är bästisar! Kroppen går med på allt jag vill, den spenderar timmar i gymmet nästan varje dag, den fungera utmärkt även på diet, den är galet stark och tillåter mig att lyfta mer än jag trodde skulle vara möjligt... Jag är lika snäll tillbaka. Så är det med vänskap, man ger och tar. Jag vilar när kroppen behöver, äter hälsosamt, sover ordentligt och även om jag inte är nöjd med allt som är jag så älskar jag det ändå.

Förut hatade jag mina kurvor. Ville bara vara smal och se mer "platt" ut. Idag har jag lärt mig acceptera nuet. Det. Är. Så. Skönt! Kommer aldrig bli en lång pinne, oavsett hur mycket jag har drömt om det. Kort och timglas är jag och det bästa jag kan göra är att se det positiva i nuet. Alltid fokusera på det positiva, för det finns alltid där.
Idag jobbar jag med mina kurvor istället för emot. Med träningen jobbar jag för att framhäva dem, istället för förminska dem. Känns som att jag stärker mig själv på det viset och visar att det finns något fint i allt, om man bara visar det.

Att ha hittat vänner som älskar en precis som jag är, with all my flaws and imperfections, det är helt priceless. 
Vänner som ser Maria, oavsett vad det yttre visar. Vänner som får en att glömma sina negativa sidor och inte skulle ändra på dem ens om de fick. Sådana vänner som får en att älska livet.

 

Jag är inte var jag vill vara; är långt ifrån mina drömmar och mål. Men jag är där jag är nu och vill tycka om även det. Målet är målet, men resan dit kan också vara ett mål.  Be happy with what you've got while working for what you want.

What they call "bliss"

 


  How  I  feel  walking  to  the  gym  in  the  summer  

denna perfekta underbara känsla


What they call  " B L I S S "

 

 


Den bästa stunden på dagen är när jag druckit mitt kaffe på morgonen; så att kroppen pirrar av koffeinet, satt på musik i öronen så den är precis sådär hög att jag inte hör något utanför lurarna; så allt jag ser är som en musikvideo, solen lyser starkt och värmen är omfamnande; precis så somrigt som jag älskar det.

Jag går samtidigt mot gymmet nu och omkring mig är det blomstrande natur. Nerförsbacken gör att jag kan gå i samma takt som mina känslor, halvspringa i takt med det som sprudlar inombords.

Jag vet att om några minuter är jag i mitt andra hem och kanske den plats som jag känner mig som gladast och obeskrivligt "hemma". Denna plats är min terapi, mitt balsam för själen, min psykolog och min drog. Här är jag alltid ett med mina känslor, oavsett vad det är för känsla så rider jag på den och det jag här inne är alltid ren kärlek.

Jag är snart där och tanken på hur allt känns så bra nu, för det kommer bli så mycket bättre strax och efter det slår endorfinerna till och jag blir fortsatt lika lycklig. Det slutar inte där ändå... För jag kommer gå hem i solen igen på samma sätt och må lika sprudlande fantastiskt. Hem blir det fyra gånger så lång väg och uppför, så det är fortsatt utmaning - och mer kärlek.

Jag är inte riktigt framme än, men jag närmar mig och jag mår just nu så galet bra.

My FULL workout routines!

 

  Would  you  like  to  know  my  exact  workouts?  

den vanligaste frågan


Hur och vad jag tränar

 

 

 

En sak ni ofta frågat om är vad jag tränar på gymmet, hur jag lägger upp mina pass, vilka övningar, set och reps, vikter, när och vad jag stoppar i mig kring/ under träningen osv...  
Hittills har ni inte fått något konkret exakt svar på det. Bara för att jag är som ni vet en NÖRD i mina ämnen och efter min utbildning på The Academy har jag fortsatt utbilda mig inom träning och näringslära. Alla studier ihop med fotografiskt minne är en klockren kombo! Jag har en mängd teorier och tankar som ingen annan prövat tidigare. Dessa vill jag testa och se om jag hade rätt eller inte och jag testar dem alltid på mig själv. 
Senaste var hur man kunde bygga en rejäl rumpa, en riktig bubble butt och höfter, utan att bli bred över midjan och behålla en skarp timglasfigur.  "Der går inte" säger de flesta. Speciellt verkligen inte när man som jag är född utan kurvig kropp... 

 

MEN MINA TEORIER HAR FUNGERAT. 

Hittills har nästan alla teorier fungerat super. I och med att jag har så mycket kunskap och testat allt jag visar upp med så vågar jag visa upp det för er. Så nu är det dags att ni får veta mer exakt :)

 

 Denna vecka kommer jag visa ALLT jag tränar på min snapchat. 
Adda mig på   jaghetermaria   så kommer ni kunna följa min mystory, där jag lägger upp allt i detalj.

 

KRAMAR

Det där med homosexualitet och bisexualitet

 

"Jag faller inte för ett kön, Maria. Jag faller för en person. Det är den personen, den människan jag älskar. Hittills har det bara råkat vara så att dessa människor fötts i en manskropp. De valde inte det och jag väljer inte mina känslor"
- en homosexuell vän till mig.

 

We love who we love
- don't we?

Love is weightless
but it weights a lot some shoulders

Love is priceless
but some pay with their life's for it

Love is honest
because we love who we love

One day we'll tell bedtimestories about when someone's love was a crime on the streets... Then we're all gonna think it's crazy, teach our kids about it and go to sleep. At least - that's what I hope for.

You know... One day this will all be history. Like some scary tail in some book we read. Because now there's heroes just like they and no ones love will be called a sin.

Love is weightless
but it weights a lot some shoulders

Love is priceless
but some pay with their life's for it

Love is honest
because we love who we love

We love who we love
- don't we?



Jag har så många vänner som är homosexuella och bisexuella som fått utstå mer lidande än jag egentligen skulle vilja berätta för er. Mina vänner har blvit jagade, mobbade, slagna, mordhotade, blivit lämnade av hela sin släkt, tvingats fly från sitt land, tvingats låtsas som att de inte är det och gift sig med någon de inte älskat och levt med denna i år bara för att få leva...  Jag har även en vän som tog sitt liv. Allt bara för att de råkade falla för en person av samma kön. Allt för att människor inte förstår att vi inte väljer kärlek; vi bara faller.

Jag faller för män. Hon kanske faller för kvinnor. Det gör oss inte olika. Vi är ju båda bara kära tjejer.


Vi väljer inte våra känslor.
Vi bara älskar de vi älskar - eller hur?



Jag ser människor som människor. Vi är inte kön. Vi är inte en hudfärg. Vi är inte vår religion. Vi är människor, personer allra främst. Sedan föddes vi kanske i en manlig eller kvinnlig kropp.Någon drog en vit lott, en annan en svart och en tredja kanske både och. Vi väljer inte vårt utseende eller något med den kropp vid födds i. Jag valde inte att bli en tjej. Skulle jag fått välja hade jag nog velat vara kille, faktiskt.
Just därför förstår jag det min vän ovan sa att han faller för en person. Är det inte rätt lätt att förstå? Du faller för personens humor, skrattet, de fina ögonen, personligheten, hur den för dig att känna m.m. För mig har det alltid varit killar som prickat mitt hjärta. För min killkompis ovan har det också råkat vara killar. För vissa kan det vara båda. Vissa tror sig veta och upptäcker senare att deras livs kärlek inte är av det könet ändå.


Vi väljer inte våra känslor.
Vi bara faller för de vi faller för - eller hur?

Förstå religion - förstå människa

 




Jag trodde alltid att religion var svårt att förstå... Uppvuxen i en familj där ingen är troende och ingen av de närmsta vännerna eller släkten är heller troende, såg jag religion som svårt och något som delade på oss.


Jag trodde det skulle bli mitt jobbigaste ämne att studera, men jag valde det ändå;

för jag vill kunna förstå alla människor.


Så fel jag hade - det var inte alls svårt! Inte heller delar det på oss, egentligen. Det borde föra oss närmare varandra, för religionerna är i grunden väldigt fina och lika. Det känns fantastiskt att äntligen förstå!


Tänk med hjärtat och finn förklaringar med känslorna så kommer du förstå allt.

Vad jag äter på en dag ...

  One  day  of  eating  on  my  diet  

önskeinlägg


Om man frågar ska man få svar!

 


Något många av er kommenterar och frågar om här och på insta m.m. är vad jag äter på en dag. Jag förespråkar för så gott som er alla där ute som vill må bra och ta hand om er att lyssna på kroppen, använda er av hjärnan när det kommer till vad som är hälsosamt för er och lyssna noga till kroppens signaler om vad ni behöver (kroppen är riktigt bra på att tala med oss! Dock måste ni ge den de bästa förutsättningarna för att den ska kunna det; ex. sova bra, röra på er, tänka glada tankar, inte stressa en massa m.m. Lyssna noga så säger den er väldigt mycket). Detta är vad de flesta mår bra av och vad som är bäst i längden :)

Men... Sedan finns det vi som av någon anledning vill "gå emot" det kroppen säger, av bra anledningar. Så som alla som dietar inför en fitness-tävling, någon plåtning, behöver gå upp/ ner i vikt för tävlingar inom sin sport (tänker på viktklasser), av hälsoskäl eller "bara" för att må bättre i sig själv. Ju mer precist målet blir, så som exakt fettprocent och muskelmassa, som i fitness-tävlingar och inför plåtningar, ju mer precis kan man behöva bli med kosten då. Därav att man då följer ett exakt kostschema, för att kunna styra så precist mot målet som möjligt! 

Jag tillhör just nu de där som följer ett precist kostschema för att forma kroppen till en viss form och försöka tappa så mycket fett som möjligt utan att tappa muskler - vilket är en svår ekvation som inte går utan precision!
Nu i några veckor framöver kommer jag följa detta kostschema så gott det går (kommer bli en del avsteg och improvisationer efter bästa förmåga, iom att det blir en hel del resor samtidigt..) och det känns både kul och läskigt. Kul av tusen miljoner anledningar och jag är sååååå pepp!!! Läskigt mest bara för att det är något nytt för mig. Det kommer och ska gå bra och bli super :)

P.S: ovan ser ni på bilden hur jag häromdagen bytte plats på pastan från kvällen med vitorna på morgonen. Fast här var det proteinpasta då. Så länge dagsintaget blir detsamma kan man byta plats om man behöver/ vill/ måste.

 

 

  Här är vad som åts igår och vad som tränades!  


Innan träningen*:
3 espresso 

Under och i slutet av träningen*:
2 skopor BCAA och massvis av vatten


Efter träningen, första målet:  
Grillade laxfiléer med spenatomelett på äggvitor (på dunk - slösar inte gulor!) och tzatziki-liknande kvargsås med tomater.


Andra målet:
Stor skål kvarg med nötter eller frön + massa grönsaker.


Sista målet: 
Ugnsstekta torskfiléer med bönpasta och lättkokt broccoli.


Extra (inte på kostschemat, så ett avsteg alltså): 
Mörk choklad
(Var och kollade på en kompis föreställning och skulle köpa choklad till honom som present ...men ni vet ju hur det är med mig och choklad alltså. Självklart fick han sin fina ekologiska veganska choklad  ...och det fick jag med  :)   Sååå nöjd!  Hahaha)


* Träningen:
Riktigt tungt benpass med fokus på the booty och sedan intervaller i skogen med relativt tung ryggsäck.

 

From Size Zero ...To Hero


    Man  kan  alltid  om  man  vill    

om man vill tillräckligt mycket


Då är ingenting omöjligt

 


Tänk vad 1,5 år kan göra... Ett och ett halv år ihop med en insida stark som stål, om inte starkare.
På vänster bild vägde jag 15 kg mer än min lägsta vikt. Hade kommit långt här, men ändå var det värre än jag kan förklara.
 Med tomma ögon, fylld av smärta och livrädd för döden kände jag mig ensam mot världen.

Bilden till höger är inte bara 20 kg tyngre än vänster och likt en annan person i utseendet - insidan är ännu mer förändrad!
Starkare än stark, lugn inombords, så glad att smeknamnen blivit HighOnLife och beskrivs som "hon som alltid ler". Ögonen idag glittrar ständigt av kärleken inombords, har alltid nära till skratt och jag vill så gärna leva. 

Varje dag vaknar jag upp med inställningen "detta kommer bli den bästa dagen i mitt liv". 
Det kan bli ännu en dag av timmar av intensivplugg, spöregn, dåligt träningspass och glömma matlådan...
MEN det kan också bli en dag då du spontant får en gratis resa till Stockholm med boende, blir utbjuden på otrolig mat, får smaka på den kanske godaste glasen i Sverige och blir ev. blir medbjuden till Thailand i sommar. Så som min helg med andra ord!

Jag tror inte det är slump att jag är en av de få procent i världen som blivit fri från grava ätstörningar och depression. Inte heller att jag tagit mig dit jag är idag. Jag tror att det finns en anledning till allt. I mitt fall handlar allt om vilja. Jag vill något så mycket att det blir verklighet. Jag ville må bra mer än jag ville andas, äta vadsomhelst utan ångest mer än att se bra ut, lyckas med mina sociala medier mer än att vara trygg och vinna mer än rädslan att förlora.

Jag ville allt detta så mycket att jag gjorde de till sanningar.
Vill man tillräckligt mycket så kan man.
Ingenting är omöjligt.

Day drunk into the night

 

  Day  drunk  into  the  night  

a hint from a spark


It's you being who you are

 


Godmorgon vänner! Hur mår ni idag?  Jag mår jättekonstigt just nu. Helt perfekt bra, samtidigt som velig...

Bilden är från helgen. Här har jag varit vaken i snart 2 dygn, haha. Det är fem på morgonen och utanför hörs människor. Småstadsflickan är van vid att det är tyst på natten, tyst på morgonen och vid denna tid sover människor. Här är det så mycket liv. I Stockholm finns alltid liv, oavsett tid och plats. Ljuden gjorde att jag inte kunde sova, vilket gav mig många timmars tid att tänka. Ville inte väcka de andra, så jag låg tyst på golvet, lekte med mobilen och bara tänkte på allt möjligt. Väldigt djupa tankar...

Sedan hände något. Fick ett sms och allt blev liksom bara bra. Några tankar kom upp och fick mig känna på något sätt jag aldrig tror mig ha känt förut. Haha, så konstig känsla det där var. Kunde inte sluta le, även då det hände en del skit på kvällen. Blev pigg fastän jag var sömnlös. Inte ätit på ett halvt dygn, men ändå inte hungrig. Bara låg där på golvet och log åt ingenting...

Just nu känner jag mig velig som bara den. Samtidigt som den där känslan från där på golvet finns kvar finns en annan, mer orolig känsla där. Det är sjukt mycket som händer i mitt liv. Jag kastas fram och allt är så ovant. Börjar vänja mig vid att mitt liv är helt onormalt och konstigt, att go with the flow och ständigt ta den okända stigen framför det säkra som jag vet något om. Det är både roligt och läskigt. Om jag bara tänker nu så är det underbart, men när jag tänker mer djupt (och jag är en väldigt djup person) så kan jag bli lite ...rädd? Speciellt nu när det plötsligt dykt upp så mycket helt otroliga möjligheter. Saker jag inte ens kunde drömma om innan börjar nu bli mina verkligheter. Det är sjukt! Det är fantastiskt! Det är helt underbart!
...samtidigt som jag velar. Det finns kanske någon som får mig att inte vilja kasta mig fram utan att tveka längre. Kanske skulle jag vilja ha något säkert i livet nu ändå. Den där känslan jag aldrig känt förut var rätt fin. Den var trygg. Ingen har fått mig att känna mig trygg förut, någonsin. Jag saknar känslan av rädsla (minns inte hur det känns) men ingen människa har hittills fått mig att känna mig helt trygg med den. Kanske skulle vilja känna så igen. Men då kanske jag inte kan fortsätta lika snabbt framåt som nu.

Jag velar också med mig själv just nu. Samtidigt som jag vill satsa helhjärtat på träningen, köra min diet helt strikt och se resultaten komma, vill lägga ner hela min själ i mitt arbete med mig själv och i mina nuvarande jobb ...samtidigt har jag fallit för det här med att bara vara i nuet och leva för dagen. De två går inte ihop. Det ena kräver hårt slit, dedikation, väldigt mycket uppoffringar och en hel del ensamhet, slit och så mycket jobb att du kommer leva för detta ett tag. Det andra är raka motsatsen och bara vara här och nu och inte tänka längre än nuet. Jag vill det ena med halva mitt hjärta och det andra med andra delen. Just nu är det så virrigt i mig. Jag vet exakt vad jag vill ena sekunden, medan andra är jag helt lost. Jag mår bra, men jag vet inte mer än så. Jag vet att jag är glad, men inte vad som kommer göra mig gladare eller tvärtom, samtidigt som jag gör det. Så virrigt...

Om ni läser med ert inre kommer ni förstå allt ovan. Tänk inte, bara känn. 

KRAM

 

Size zero to hero

 

  From  size  zero  to  my  own  hero  

i can i will


Man kan om man vill,

bara man vill tillräckligt mycket.

 


Styrketräningen har satt sina spår! För 1.5 år sedan vann jag dessa shorts på en träningsresa.  Då var dessa för stora för mig kring rumpan men för små i midjan. Nu sitter de jättebra på alla sätt och vis! Från äpple till vältränad timglas :)
Snart är det 1.5 år jag har styrketränat. Ja, man KAN få så snabba resultat av sin träning om man har en stor kunskap, äter bra och verkligen vill lyckas. Man kan alltid om man verkligen vill.

Spolar vi tillbaka ytterligare ett halvår var jag så liten och mager att size 0 var för stort för mig... I svenska mått är size 0 t.o.m. mindre än 32! Minns att size zero-shortsen jag hade var för stora då...  Detta var två år och över 30 kg sedan.  Jag saknar det inte ett dugg. Då försökte jag passa in, var rädd för att äta, hatade mig själv, var fruktansvärt ensam och ännu mer deprimerad.
Den rädda lilla flicka jag var då vill jag aldrig bli igen. Hon överlevde livet. Idag lever jag livet. Det var först när jag lärde mig acceptera mig själv som jag lärde mig älska mig själv och därmed älska livet.

From zero to my own hero.

Från döende till hög på livet.

Man kan om man vill...

 

Intervjun & 10 snabba

Det godaste du vet just precis NU:
Just precis nu är det bröd. Har fått riiiiiktig dille på bröd! Fast bara det bästa, så köpebröd går inte ens ner här, haha. Hembakat eller från bageri och gärna på surdeg, med massa frön och krispig yta...  Det roliga är att för mindre än ett halvår sedan var bröd bland det sista jag ville äta. Så åt inte bröd på över ett år! Sedan nu är det nog det godaste jag vet ...men det ska vara BRA bröd då!  (kräsen tjej, haha)

 

Hur får man dig på fall?
Självklart är det insidan som jag faller för i slutändan - alltid! Någon med stort hjärta, en fin person med mycket humor och något innanför pallet. Smarta killar framför "bara" snygga!  Men det finns ju saker som "underlättar", eller så.. Om en kille är bra på att massera så blir jag med ens mycket mer lättflörtad. Fitness-flicka som man är så är jag ju lite svag för träningstokar som jag med. Och om han gillar Disney! hahaha

 

Om du blev en man för en dag?
Gud.. Finns så mycket jag vill testa då! Är man uppvuxen bland typ bara killar så blir det ju så, haha. Den dagen hade jag testat att ragga upp alla snygga tjejer (hade varit farlig iom att jag vet vad tjejer gillar) men också om jag hade lyckats ragga upp killar. Sedan utnyttjat vissa förmåner; så som att inte behöva sitta ned och kissa (erkänn tjejer - det hade varit dökul!) och kunna äta enorma mängder, då killar behöver med käk. Också njutit av att inte behöva ha bh, smink, tänka på sitt hår eller hur man rör sig/ klär sig/ pratar bland andra män för man behöver inte vara orolig att de ska "göra något".
Till sist hade jag nog också velat hänga med mina killkompisar, för att se hur de är när ingen tjej är i närheten.

 

Något du ALDRIG kommer klä på dig:
Äkta päls... Aldrig någonsin. Känns lika hemskt som att ta på sig en människa. Usch! 

 

Hemlig talang:
Hmm... Har flera udda talanger, men vet inte om de är hemliga? Jag kan hålla andan i flera minuter. Simma under vatten och hålla andan är jag en fena på! (höhö)  Upptäcktes när min ene bror ville se hur länge en människa kunde simma utan luft. Jag ställd inte upp, men hade typ inget val, hahaha
En annan är att jag är ovanligt bra på att läsa människor, då jag studerat detta sedan jag var liten. Har fortfarande vänner som tror att jag på riktigt kan läsa deras tankar :P 

 

Om du fick en miljon och var tvungen att spendera allt idag, vad är det första du skulle göra då?
RESA! Skulle bli ett hotell med grym frukostbuffé, bra gym, nära till havet och beläget i ett varmt land med sol... Eller en träningsresa till ett varmt land! 

 

Vad är det roligaste som hänt när du är PT?
LÄTT - när jag gjorde gymmet till ett zoo!  Hahaha  Som PT måste man inte bara ha bra kunskaper utan också kunna förmedla allt till A L L A. Så det roligaste måste vara den tjejen jag tränade som hade jättesvårt med koordinationen (hitta rätt muskler för att göra helt korrekta rörelser). Upptäckte att hon var grym på att härma djur däremot, så jag gjorde om alla övningar till djur!   Hantellyft åt sidan var fiskmås,  cable kicks var en häst m.m.    Nu till grejen: hon gjorde ljud till alla rörelser! Utan läten kom hon inte ihåg tekniken. Så vare gång armarna åkte upp i hantellyft så halvskrek hon som en fiskmås... Jag har aldrig någonsin skrattat så mycket under ett träningspass som den kvällen med denna underbara kvinna! Alla på gymmet glodde på oss, men enda vi brydde oss om var att äntligen sätta alla rörelser. Sedan, när allt väl satt efter några riktigt underbart roliga djungel-pass, så var hon så stolt över att äntligen har lyckat med teknikerna... Hon hade försökt i år och nu fixade vi det! Hennes glädje är som min glädje, hennes framgångar känns som mina och hennes trygghet i sig själv gjorde mig så galet stolt! Hon gör inte lätena längre (vi övade bort det), men hon är ändå min "favorit-fiskmås" för alltid och nära vän.

 

Du har ju fotografiskt minne, så vad är det första du minns i livet?
Grejen med fotografiskt minne är att man också kan minnes mycket tidigare i livet än vad som är "normalt" annars. Mitt första minne är från innan jag kunde gå. Minns att jag kröp fram, det var mörkt ute och vi hade kräftskiva hemma. Kröp fram till någons fötter och sedan kröp jag tillbaka till min minimala säng. Inga tankar, men starka känslor (enligt mina minnen tänkte jag som bebis i känslor och bilder istället för ord, för jag kunde ju inte prata). Minns att jag försökte ställa mig upp, men trillade direkt och direkt började tänka på kräftorna istället, blev rädd och låg kvar för att inte väcka dem som låg på bordet i köket... Ingen logik alls... hahaha

 

Hur ser ditt rum ut?
Väldigt städat eller ett totalt bombnedslag.. Mår jag bra så är det städat och fint, mår jag dåligt så är det ett bombnedslag, men mår jag riktigt riktigt dåligt så är det kliniskt rent och så tomt att det ser obebott ut. Mitt rum visar alltid hur jag mår och oftast är det rätt städat och fint :)
En sak ändras aldrig - min favorit ligger alltid på sängen! Bästa gossedjuret in the world, he is indeed 

 

Berätta något om dig/ dina vanor som ingen annan vet!
Det finns en sak jag gör som faktiskt ingen vet hittils. Inte ens min familj eller närmsta vänner. Jag är en väldigt djup person som tänker mycket; på livet, döden, andra människor, världen, samhället, alla jag mött som berättat om hur de blivit misshandlade, våldtagna, psykiskt torterade m.m. och allt du kan tänka dig. Ibland blir det väldigt mycket och tankarna slås ihop med det fotografiska minnet så jag blir likt blind, bara ser minnen och hör tankar typ. Här är det ingen vet sedan: jag brukar gå ut i skogen helt ensam mitt i natten. Snör på mig mina skor, tar mobilen och sätter känslosam musik i öronen. Sedan bara går jag. Går och går och går... Någon gång sprungit. Någon gång bara legat i gräset och stirrat upp på stjärnorna. Där och då står tiden likt stilla och det är så mycket tankar och känslor där som väller ut. Händer ofta att jag gråter då (jag har ju själv varit utsatt för väldigt mycket och här tillåter jag mig att minnas alla sekunder och låta tårarna och forna skräcken få komma fram), men också att jag skrattar för allt känns så bra. 
Efter några timmar är jag hemma igen och då är det enda som känns en stor acceptans till allt och lättnad. Med ett leende brukar jag somna sedan.

 

 

 

Ett år utan musik / Ett år utan säng

Filmmys hemma / Biopremiär 

Squats / Marklyft  (den var svår!)

Glass / Godis  (chokladbollar, sött är inte min grej, utom dessa då)

Framför kameran / Bakom kameran 

Soft avkopplingssemester / Träningsresa

Högklackat / Converse  (gillar att klä upp mig och att bara vara bekväm)

Morgonmänniska / Nattuggla

Redig biff med bea / Fruktsallad  (äter ju inte kött)

Frukost till lunch / Lunch till frukost

 

 

 

 

 

Från att inte kunna stå till att få upp trippla sin kroppsvikt


  Förra  veckan  slog  jag  mitt  PB  

kroppsvikten x 3


L E G    P R E S S

 

 

För drygt 1 år sedan gjorde jag min första knäböj/ squat.
Då klarade jag inte ens av att göra en enda med stång, utan vikter, med rätt teknik.

För drygt 1.5 år sedan gjorde jag min första knäböj/ squat någonsin.
Då fixade jag knappt ens min egna kroppsvikt och vi ska inte tala om tekniken...

För drygt 2 år sedan var min kropp så skör, jag så mager och sjuk att jag knappt kunde stå upp.
Då med ett BMI bra bit under 10 sa läkare efter läkare att jag skulle dö närsom nu och jag minns hur fruktansvärt tungt det var att fösöka ställa sig upp, när ens ben knappt hade någon muskelmassa kvar...

Nu, idag, så kan jag, utöver den rejäla stången lassa på mer än min vikt idag (som är bra mycket högre än för den 2 år sedan) och köra flera set med rätt teknik. Allt helt utan problem. Det går nästan för enkelt, säger minnets röst inom mig. Sedan direkt efter sätta mig i benpressen och få till 5 x 10 på trippla min kroppsvikt!



DEN KÄNSLAN.


Från att ha skrattat döden i ansiktet gång på gång, varit minuten från att dö flera gånger om...
Till att vara så levande att jag ofta måste ta mig några minuter att samla alla mina tankar
- för det känns nästan för bra för att vara verklighet.


Från att hata allt som är onormalt och jag...
Till att älska just precis den udda lilla figur jag är - unik.


Från att ha varit så trött på livet att jag inte ens orkade ta mitt liv,
varenda kväll somnade först vid den lugnande tanken att jag kan dö nu inatt...
Till att varje kväll somna med ett leende på läpparna,
för jag kommer få en dag till imorgon och jag vill bara ha mer
- jag är hög på livet.


Från att ha varit så döende, svag, skör, sjuk och skadad av vad människor utsatt mig för gång på gång...
Till att kunna lyfta mer än min egna kroppsvikt,
dansa i timmar och inte vara rädd för en enda person
- för jag vet både mitt egna värde och min extrema styrkor;
invändig och muskelmässig.

DEN KÄNSLAN.

 

No filter needed

 

  Some  days  are  better  than  others  

so freaking high on life


Denna känsla är helt äkta,  den är min,  den är jag

 


Ett tungt benpass, solsken och värme, häng med fina vänner, bilturer med M à la karaoke och sedan dansa så länge och mycket att benen inte kunde stå tillslut. Nu ligger jag här och skrattar. Benen är döda, men jag känner mig otroligt levande. Sippar på en Vitamin Well Free, spetsad med aminosyror (BCAA) som jag lagt i och bara njuter av att vara vid liv. Hopppas att om jag dricker upp allt vattnet med vitaminer, mineraler och nedbrutet (lättupptaligt) protein så ska jag snart kunna stå upp och dansa lite till.

 "Du ser så vällevd ut. Frisk, fräsch, sådär jätte-jätteglad ut och vacker. Dina ögon typ lyser! Hur kommer det sig?" 
Enda svaret som är sant är att jag på riktigt är hög på livet. Jag mår bra. Jag är jätte-jätteglad. Jag är helt frisk. Fräsch kanske för att mitt hår är friskt och tjockt och min superfin det senaste (äter man bra så blir huden finare). Ögonen lyser nog för att på insidan lyser jag av kärlek och glädje. Allt känns just nu ganska ljust, både omkring mig och inom mig.

KRAM
från en hon som alltid ler

 

Reaching your GOAL BODY

 

VIKTIGT  ATT  VETA



Du kommer aldrig bli nöjd eller nå din "drömkropp" om inte ditt psyke är skadat. Tycker du inte om dig själv måste du jobba med dig självbild först. Tänk inte ens på att "dieta" eller operera dig om du inte ens kan älska dig själv precis som du är. Du kommer nämligen inte må bra i din målbild till utseende om inte insidan ändras först. 

Råd från en vars utseende är delvis stor del av mitt jobb, som varit undervikig och överviktig, helt otränad och platt som en planka likväl som rejält vältränad och kurvig som en 8:a, smal med thigh gap och raka motsatsen: 

UTSEENDE ÄR INGET MER ÄN ETT SKAL

Oavsett hur jag sett ut har jah aldrig mått bra förrän nu. Först nu kan jag älska mig själv i alla former. Inget thigh gap eller stora bröst fixar det åt dig. Visst ville jag många gånger ändra mig själv radikalt, i tron om att älska mig själv mer då. Men nej. Jag gjorde aldrig något. Jag är fortfarande 100% mig själv och den jag är. Först när jag lärde mig acceptera och älska mig själv kunde jag ändra mitt utseende på rätt sätt. Det är stor skillnad! Jag ändrar mitt utseende, men jag är ändå exakt samma jag. Det är detta folk ofta inte förstår idag. Du kommer fortfarande vara samma person även när ditt utseende förändrats. Jobba alltid på insidan först!

Precis som en banan. Skalet må vara finare eller fulare i ditt tycke, men det du bryr dig om är egentligen mest bara isidan. 

 

 

The definition of swag

  As  a  baby,  I  was  the  definition  of  swag  

smiling since 96


Kina rocked that fountain on my head yo...

 


Löjligt glad, lite glittrande ögon, nyfiken i en strut, tofs och verkar lite hög. Vissa saker ändras visst aldrig, haha ;)   Tänk att man varit så liten! Här var jag några få månader bara. Vissa saker har ändå ändrats! Mitt ansikte pryds numera med fräknar, väger nog 10 gånger så mycket och mina ögon är inte svarta. Annars är jag samma superglada lilla Maria!

Hittade denna bilden när vi kollade igenom lite gamla bilder. Insåg att på samtliga bilder var lilla bebis-jag glad. Oavsett om jag var med på att bild togs eller inte. Log eller skrattade på varenda bild!  "Du var alltid glad. Alla noterade det. Du kunde snubbla och ändå tittade du upp och log mot oss, som om du trodde det gjorde mer ont för oss än för dig" som mamma berättade.
Häftigt det där, hur livet kan svänga något otroligt. Jag var bebben som var glad i vårt och torrt.
Sedan kom alla år av utsatthet med slag och vidriga ord, depression, ätstörningar, mer utsatthet, trauman och jag log inte en enda gång på år. När jag skrattade för första gången igen var det en chock för hela kroppen.
Sedan är jag här där jag är idag och är precis lika ovanligt glad och positivt till allt och alla som bebis-Maria var. Livet kan verkligen gå upp och ner rejält! Jag tror inte jag hade varit lika galet kär i livet och mått såhär galet bra idag om jag inte hade blivit utsatt för de 14 åren av daglig tortyr. Tror man måste ha sett det mörkaste av mörker, den djupaste botten innan man kan se alla ljus och hitta till toppen. Hur ska man kunna må bra om man inte vet vad det är?